Små stunder av ro varvas med oro och hjälplöshet. Dagarna flyter ihop, försöker hitta rutiner och hålla fast vid dem. Det finns ett monster i vårt liv.
Dagarna går jag lagar mat, tröstar och bäddar ner. Monstret finns men jag har nog övertaget. Det finns små glimtar i hennes ögon, jag lever för dem. Jag söker och läser allt jag kommer över.
Utdrag ur min dagbok, dessa ord är skrivna precis i början av behandlingen.
Nu har det gått några månader och vi är på en annan plats, när jag tänker tillbaka så känner jag mig naiv. Kunde inte tänka mig vad som väntade och hur svårt detta skulle bli.
Vill tipsa om en bok som hjälpte mig mycket i början:
Föräldraguiden vid ätstörningar, Hjälp ditt barn till ett friskt liv med Evelina Linder.
Kram mamma❤️
En stund i taget... 
Lämna en kommentar